Vi är olika. Och det är bra.

Alla människor är olika. Vi har olika bakgrund, personlighet, livssituation, erfarenheter, livsåskådning och referensramar. Tillsammans är vi en mänsklig mångfald. Det är bra. Till och med livsviktigt. För våra olika kompetenser och personliga förmågor kompletterar varandra och är förutsättningen för att vi ska kunna samverka, lösa problem och utveckla samhället.

Våra olikheter medför också konflikter ibland, mellan åsikter, synsätt, värderingar. Som t.ex. i debatten om samvetsfrihet vs kvinnors rätt att bestämma över sin egen kropp.

Det är självklart att varje kvinna äger rätten att bestämma över sin egen kropp!

Rätten till kvalificerad vård ifrågasätter nog ingen heller. Om någon vill/behöver göra abort av någon orsak så ska samhällets vårdgivare tillhandahålla kompetens och utrustning för att bistå patienten.

Rätten att följa sitt samvete, oavsett om det är religion eller annat som påverkar ställningstagandet ska vi inte heller ifrågasätta. De vårdanställda som av samvetsskäl inte vill medverka till att abortera ett foster ska inte behöva göra det.

Detta är inget problem i Sverige! Vi bor i ett land där vi har välutbildad vårdpersonal i varje län. Vårdgivarna har lång erfarenhet av att resurssätta sjukhus och läkarmottagningar, både med utrustning och personal.

Om en vårdgivare inte klarar av att erbjuda abort till de patienter som vill/behöver detta så är det ledningens ansvar att förändra sin rekrytering. Vårdgivaren ska ha tillräckligt antal anställda som kan, och är beredda att utföra aborter. Och det är ledningens ansvar att deras anställda respekterar både sina kollegors och patienternas olika ställningstaganden.

Alla gravida kvinnor är värda respekt, stöd och god vård oavsett sitt beslut.