Titta in snart igen
När inlägg har publicerats hittar du dem här.
Självklart ska vi minimera industrins negativa inverkan på miljön. Oavsett om det gäller råvaruframställning, utsläpp vid förädling eller vid avfallshantering.
Och självklart ska vi vara självförsörjande i Sverige. Helst med redundans i hela tillverkningsprocessen så att vi inte är beroende av en sorts råvara, en produktionsanläggning eller en distributionsväg. Givetvis ska alla produkter framställas så fossilfritt som det bara är möjligt.
Dessutom ska vi vara realistiska. Om vi har ett behov av en viss produkt idag, vill ställa om till ett miljövänligare alternativ men inte klarar av det ännu. Ska vi då importera produkten så att vi dessutom belastar miljön med energikrävande transporter eller kan vi producera på hemmaplan utan att den totala skadan på miljön blir värre?
Detta har landets politiker, företagare och NGO:s att förhålla sig till. Vi bör balansera miljöhänsyn mot krisberedskap. Att importera produkter för att slippa se konsekvenserna av tillverkningsprocessen i vårt eget land är inte alltid det bästa alternativet.
Jag har alltid förespråkat det mest miljösmarta alternativet. Men inte alltid varit medveten om de risker vi utsätter oss för när vi är beroende av import. Med rådande säkerhetsläge i vår omvärld blir det tydligt för alla att vi i vissa fall bör prioritera inhemsk produktion. Som i fallet med Preems anläggning i Lysekil.
All respekt till de miljöorganisationer som i decennier har gjort fantastiska insatser för miljön. Med den enorma kompetensbank dom tillsammans besitter så hoppas jag att dom bidrar på alla sätt till den anläggning som planeras i Lysekil. Och som tyvärr behövs av krisberedskapsskäl.
Bygg en förebild för motsvarande anläggningar i andra länder. Därefter kan vi exportera kunskap - för den kan transporteras fossilfritt.
