Covid 19 - Riskbilden börjar klarna

Medias bevakning av coronavirusets spridning är massiv. Både korrekta fakta, subjektiva bedömningar och felaktiga uppgifter har kablats ut i en takt som ger en känsla av att alla tänker "anfall är bästa försvar". Men nu börjar krutröken skingras och vi bör kunna sortera bort en del "fake news".

För att vi inte ska bli stressade av all information så kan vi prioritera tre saker när vi följer nyhetssändningar och scrollar flödet i sociala medier:

1. Hur bedömer vi vår egen risk att smittas/bli allvarligt sjuka?

2. Hur minskar vi smittorisken?

3. Vad säger vi till barnen?

Som ni ser handlar de tre punkterna om att göra en riskanalys, att därefter agera (med konkreta åtgärder) samt att kommunicera våra slutsatser.

Nyhetsbevakning

Den kunskap jag har skaffat mig om smitta, sjukdomsförlopp, vårdbehov och dödsfall, med hjälp av olika media, myndigheter m.fl. är i korthet följande:

- Många smittas men de flesta blir inte allvarligt sjuka.

- Barn smittar andra barn och vuxna i mycket liten utsträckning.

- De som avlider är i många fall äldre och/eller har en bakomliggande sjukdom

- Varje smittad person som besöker någon vårdenhet drar stora resurser från sjukvården även om de inte är allvarligt sjuka.

- De svenska företag som har smittade personer bland sina anställda är företag som är framgångsrika, internationellt kända och vars know how är eftertraktad bland konkurrenterna.

- De företag som drabbas värst är företag som är beroende av att människor jobbar, går ut och äter lunch, deltar i konferenser och mässor samt reser (både i tjänsten och privat). D.v.s. företagen skadas mer av "utegångsförbud" och inställda evenemang än av viruset i sig.

I varenda tidning och tv-kanal finns statistik över antal smittade. Men något som ingen journalist verkar ha grävt i, det är hur många personer som har smittats oavsiktligt respektive avsiktligt.

Korruptionen i Sverige och andra länder har ökat de senaste åren. Säkerhetsläget har försämrats och konflikter mellan länder och mellan olika folkgrupper har blivit värre. Vi måste tyvärr räkna med att virus i vissa fall sprids med avsikt att skada. Grova brott kan utföras med olika vapen. Biologiska vapen används tyvärr i flera länder. (Inklusive Sverige.) Bland annat virus.

Tillbaka till de tre punkterna här ovanför. Med alla kända fakta i bakhuvudet blir detta mina slutsatser om smittorisk, åtgärder och kommunikation:

Riskanalys

- Störst risk löper personer på äldreboende, patienter på sjukhus samt vårdpersonal.

- Nyckelpersoner inom "blåljusyrken" och rättsväsende, vissa politiker samt kvinnor och företagsledare (+ anhöriga till personer i dessa grupper) löper något större risk än andra.

- De som jobbar hemifrån resp. jobbar utomhus löper mindre risk att smittas.

Åtgärdsplan

- Se till att personer i riskgrupperna äter och dricker tillräckligt samt att maten är näringsrik. Det stärker deras immunförsvar och allmäntillstånd.

- De som får symptom bör i första hand kontakta privata vårdgivare (p.g.a. att fler personer per dag besöker landstingens vårdenheter) och be att få prata med sköterska eller läkare per telefon, alternativt använda deras app.

- Läkarna bör rekommendera patienter med lindriga symptom att stanna hemma och erbjuda provtagning (samt bedömning av allmäntillståndet) i hemmet.

Kommunikationsplan

- Barnen bör få veta att de kan smittas men att de ska gå till skolan/förskolan* så länge de inte har nedsatt allmäntillstånd eller hostar/nyser väldigt mycket.

- Alla människor bör påminnas om att tvätta händerna ofta (med tvål och vatten).

- Alla media och politiker bör rapportera sakligt och med genomtänkta formuleringar för att inte öka människors oro.

* Givet att inte läkare/smittskyddsläkare eller Folkhälsomyndigheten ger andra rekommendationer.